Christina och alkemin

Susanna Åkerman

Drottning Christinas vurm för alkemi tog sig uttryck i hennes inrättande av ett alkemiskt laboratorium på vinden till sitt palats i Trastevere i Rom. Hon anställde till och med en permanent arbetande alkemist, Pietro Antonio Bandiera, som övervakade de långa, ofta månadsvisa, tiderna i brännugnen som de alkemiska processerna måste genomgå för att nå sin fullbordan.

Detta var inte ett flyktigt intresse: Christina hade bortåt 300 alkemiska titlar i sitt bibliotek och ett trettiotal handskrifter av de alkemiska mästarna såsom den pseudonyme författaren Basilius Valentinus och den polske adepten Michael Sendivogius. Hennes intresse blommade ut i Rom men tidigare hade hon gett Pragrovets alkemiska skrifter i gåva till sin grekiska lärare Isaac Vossius, som tog med dem till Leiden där de ännu finns att beskåda. Dessa skrifter är inte så rikt illustrerade, utan är mest praktiska avskrifter för praktiskt bruk och många av dem är på tjeckiska. Det synes som om alkemister har besökt Stockholmshovet vid ett flertal tillfällen, bland annat under Christinas tid en italiensk alkemist vid namn Vitebo, som den danske diplomaten Peder Juel nämner. Alkemisten Sendivogius själv påstås ha kommit till Sverige, förmodligen vid tiden för Gustav II Adolfs trontillträde 1611.

Alkemin arbetar med ämnen som svavel, kvicksilver, järnfilspån, antimon, salter, mineraler av olika slag samt inom spagyriken, örtextraktionerna, framställer man elixir och balsamiska oljor. Christina hade ett flertal handfasta receptsamlingar, men också Paracelsistiska skrifter som beskriver alkemins teori som bygger på antagandet att den manliga principen svavel (torr och het) möter den kvinnliga principen kvicksilver (fuktig och flyktig) i kemiska processer, som frigör energier och rök och bildar nya ämnen – likt ett hermetiskt barn som föds inombords. Alkemin stöds därför tydligt av ett genussystem där manliga och kvinnliga principer möts i sammansmältningar. Androgynen är därför ett alkemiskt ideal, där människan förmått förena båda könens makter och krafter. Christina hade i sin ägo Heinrich Khunraths Den eviga visdomens amfiteater (Hagenau, 1609) som i en central bild visar en symbolisk hermafrodit. I alkemins suggestiva illustrationer kunde hon spegla sina manliga och kvinnliga sidor och likt i modern Jungiansk psykologi förena sin anima med sin animus.

Christina förvärvade många alkemiska böcker från Frankrike, förmedlade av den tidige encyklopedisten Pierre Bayle, som skulle förse henne med böcker i, som hon sa, ”chemie”. Hennes egen maxim lyder:

Kemin är en vacker vetenskap. Den är naturens anatomi och den sanna nyckel som öppnar dess skatter… Den ger rikedom, hälsa, glans och verklig visdom till sin innehavare.

Hon tillade:

Denna konungsliga eller rent av gudomliga vetenskap har förfallit till att bli ytterst föraktad bland dem som tror sig veta allt, men som ingenting vet. (KB, 476 D 684:2).

Alkemin strävar efter att förändra och förhöja olika ämnens egenskaper och att ytterst framställa glittrande guld som anses som det perfekta ämnet. Man förstod tidigt att detta endast var möjligt genom att få fram de vises sten, det röda projektionspulver som strödd över den lägre metallen får den att genomgå en transmutation från exempelvis blymineral till guld. Samtidigt genomgår alkemisten, som får beskåda de övernaturliga förändringarna, en metamorfos och erhåller ett gyllene medvetande.

Otryckta källor

Kungliga Biblioteket (KB), 476 D 684:2, Les Sentiments Héroïques

Litteraturförteckning

Comastri, Giovanni Baptista. Specchio della Veritá – dedicata alla regina Christina di Svezia.1683. Reprint. Edited by Anna Maria Partini. Rom: Edizioni Mediterranee, 1989.

Partini, Anna Maria. ”I codici alchemici del fondo reginense latino alla Bibliotheca Apostolica Vaticana.” I Atti dell’ Accademia Tiberiana, anno academico 1993-1994, estratii dei corsi e delle conferenze, s. 158-164. Rom, 1994.

Partini, Anna Maria. Cristina di Svezia e il suo Cenacolo Alchemico. Rom: Edizioni Mediterranee, 2010.

Åkerman, Susanna. Fenixelden: Drottning Kristina som alkemist. Möklinta: Gidlunds, 2013.